Veckorna går och jag har ännu inte hört något om när operationen blir av...

Enligt en sköterska på Ryggkliniken hade väntetiden förlängts med en månad,men när jag pratade med läkaren som ska göra operationen sa han att det inte var så länge.Däremot hinner vårdgarantin gå ut-så om jag vill får jag göra operationen någon annanstans men det vill jag inte.Dels har jag fått ett väldigt bra intryck av läkaren,dels vill jag vara så nära hemma som möjligt!

Om jag har förstått det rätt blir jag kvar på sjukan några dagar efter operationen och då är det skönt om folk kan komma förbi å hälsa på.Någon som läser som har,eller ska,göra en steloperation av ryggen? 

Har kunnat köra spinning för tredje gången på lika många veckor,helt fantastiskt skönt.Jag behöver verkligen trampa ur ordentligt och låta huvet vila från tankar på hur allt blir ett tag.Jag passar på nu innan op för sen får man inte cykla på 3 mån efter operationen.Förra v träffade jag min sjukgymnast-han berättade att jag nog fick ställa in mej på 6 mån rehab innan det kan vara dags att jobba.Jag trodde tre TILL sex månader men han tror det kommer ta tid.Jag försöker tro att det kommer bli bra,att jag kommer kunna jobba igen men försöker oxå vänja mej vid tanken på att det kanske inte blir så...Enligt de på vårdcentralen här är det väl osäkert om jag kommer kunna jobba i nån större utsträckning igen.

Besök hos dietisten idag,hade gått upp 1,5 kg sen förra månaden.Det var iofs vätska och muskler som hade vuxit till sej så det var ju roligt :)

Nu kör jag igång med 5:2 igen,tror jag la ner det i typ november om jag minns rätt,eller om det var december.Iallafall-jag mår bra av dom dagarna och har lättare att begränsa mitt ätande de vanliga dagarna.Dessutom tappar jag inte humöret lika lätt vid lite hungerkänsla när jag fastar :) Kl är snart 19:30 och jag har inte ätit någonting än så det var lättare än jag trodde att köra.

Imorrn ska jag till jobbet och hälsa på,ska bli skoj att träffa lite folk.

Nu har vi hållit på med multimodala rehabilitering i typ 2 v...Vi är 8 st som ses ungefär 3 ggr/v under 1,5 timme.Det är otroligt gött att ha nånting att gå till,något att göra även om det är under ganska kort tid så kommer jag ändå hemifrån och träffar lite folk.Folk som är samma situation-dvs lever med långvarig smärta i rygg/nacke.Idag var andra gången vi var på Medicinsk Yoga,det är väldigt skönt och avkopplande på ett sätt-men jag får oxå satans ont i ryggen av det!Nästa gång får jag nog prova att sitta på en stol istället för golvet och se om det gör mindre ont.

De andra behandlingarna(eller vad man kallar det) är Aktivitetsbalans och KBT.

Målet med Aktivitetsbalansen är väl att inse vad man kan göra och inte utan att behöva ha så ont.Till exempel kanske man får dammsuga ett rum/dag,och att dammsuga hela huset tar en vecka istället för en dag-på nåt sätt tycker dom att man ska lära sej acceptera det ;) 

KBT:n handlar än så länge en del om stress och hur kroppen reagerar på långvarig stress.Och med långvarig smärta är det ganska lätt att stirra sej blind på smärtan-dels på VAD det är,vad det beror på,men också OM det nånsin kommer bli bra igen?

Det jag stressar upp mej över är dels om jag kommer bli bra igen,ekonomin-och vad jag ska göra istället eftersom jag inte kan fortsätta på mitt nuvarande jobb.

Det svåraste för mej är,helt klart,att acceptera läget.Att acceptera att jag kanske aldrig blir bra,att jag inte längre kan göra vad jag vill,när jag vill,hur jag vill...Men på något sätt ska det gå att hitta alternativ till hur man gjort förut!

Det som är jobbigast är att det känns som JAG har förlorat så mycket i värde.JAG kan inte jobba längre,JAG kan inte träna vad jag vill,JAG kan inte längre gå på stan i flera timmar,JAG kan inte gå så långa promenader som jag vill,JAG kan inte sitta hur jag vill(eller hur länge jag vill).Jag vet att det här inlägget kanske låter ego nu,men det är ju MIN blogg ;)

Och jag tror faktiskt att om ett tag känns det bättre-då har jag nu hittat fler saker jag kan göra,eller andra sätt att göra dom på...Självklart sätter det här sej i huvet,och dom dåliga dagarna känner jag mej riktigt värdelös och ensam.

Idag har jag ringt runt till fack och försäkringsbolag för att se om jag kan få hjälp för att kompensera inkomstbortfallet lite grann,men icke.Jag menar inte att gnälla,sjukpenningen är ju jättebra att vi har.Det är bara lite svårare än tänkt att få pengarna att räcka till...Tyvärr fanns det ingen hjälp att få(av dom jag pratat med idag).Imorrn ska jag försöka ringa arbetsförmedlingen för att försöka få veta lite mer om vad som händer när/om jag blir uppsagd.

Jag var på en anställningsinterjuv förr förra v på det företaget jag jobbar nu för en annan tjänst men fick den inte.

Nu ska jag ta dom nya smärtstillande jag fått då jag inte tålde dom jag fått utskrivet förut å lägga mej så ryggen får vila sej.

Har visst glömt bort det här med blogg efter semestern :)

Nytt år å nya tag är det som gäller iallafall!Står numera i kö till steloperation av de 3 nedersta kotorna då de inte kommer läka och det antagligen inte kommer gå att leva med den smärta de innebär.Det är ungefär 3 månaders väntetid på operationen,den ska utföras på Us i Linköping.Jag är livrädd och jättenervös men det går inte att fortsätta leva så här och vara mej själv,jag vill så mycket mer än det här!Jag insåg härom veckan hur mycket i och av mej själv jag tappat bort pga smärtan-och har jag en chans att slippa ha så ont så måste jag ta den.

Nästa v börjar multimodala rehabiliteringen med bl a Medicinsk Yoga,det ska bli intressant att se hur det går!De senaste dagarna har jag varit i stort sätt smärtfri (efter Kinopraktik förra v tror jag)så jag har till och med kunnat styrketräna och promenera flera dar i rad!Minns inte ens när jag kunde promenera mer än 4-5 dar i rad(och jag brukade gå några mil/vecka).

5:2 rullar på bra,skippade det under semester och storhelgerna men nu är jag på banan igen.Minus 1,5 kg förra v så jag är grymt nöjd!Har förresten oxå satt ett sockerförbud på en månad för att utmana mej själv lite extra (kanske oxå för att jag aldrig kan äta "lagom"då).

Nu är det iallafall dags för dagens första måltid,tjoooohoooo! :)

SNART är vi äntligen på väg!

Vi kommer njuta av sol,bad,snorkling,god mat,god dricka,trevligt sällskap,roliga utflykter,shopping,massage,ansiktsbehandling,fotbe
handling,lite träning och framförallt varann och att byta miljö för några veckor :)

När vi kommer hem är det dags för möte med jobbet och f-kassan,skapligt nervös för det men hoppas att det kan finnas någon lösning så jag kan jobba kvar(även om det i nuläget ser j-t mörkt ut).Det är dock något jag ska försöka låta bli att grubbla för mycket över när vi är borta...Däremot ska jag from januari vara med i multimodal rehabilitering!Känns väldigt skönt att ha något att göra och förhoppningsvis träffa lite folk(jag har bott här ett år nu och känner inte en enda person).Återkommer med rapport om hur det funkar med den rehaben.Igår provade jag kinopraktik för första gången,och jag vill inte ropa hej än men det kändes iallafall väldigt lovande!Jag hade direkt efter behandlingen fått tillbaka mycket mer känsel i benen än jag haft sen jag fick diskbråcket.Ska tillbaka i början av januari-känns spännande!

Jaja,jag slänger väl med några bilder från förra årets resa!

Ni vet den där känslan när man tänker sej/tror/hoppas att något ska bli på ett visst sätt?

Och när den sen blir det så finner man sej själv utan mark under fötterna,utan nåt att tag i-hålla fast i,allt blir mörkt och snurrar på en å samma gång...Där är jag nu.

Har tjutit och tjutit och tjutit så det knappt kan finnas några tårar kvar.Jag kommer inte kunna gå tillbaka till jobbet jag har haft och tyckt väldigt bra om,ibland mindre bra om.Det där mindre bra glömmer jag gärna nu,inte för att tycka mer synd om mej själv,utan mer för att det är verkligt nu,det är på riktigt.Det är lätt att slänga ur sej att man inte vill tillbaka,att man inte trivs,att man inte är nöjd med det eller det.Men faktum är att jag sökte till en väldigt specifik utbildning.En utbildning som mellan 80-90% av dom som söker inte kommer in på eftersom dom inte klarar antagningstesterna,eller hälsokontrollen.Jag gav mej f-n på att jag skulle klara utbildningen,vilket jag oxå gjorde efter en hel del slit och tårar.Och det gör så jävla ont nu att inte JAG kan välja bort det här,utan att min kropp väljer bort det.(Jaja,jag ska inte vara för hård mot den-men jag är chockad och upprörd nu).

Det kommer säkert komma nåt helt fantastiskt ur det här,en dag kommer jag vakna upp och inse att det var bra att det blev så här(eller åtminstone ok)men just nu ska jag sörja några dar över drömmen som gick i uppfyllelse men som jag bryskt väcktes ur.

Heeeeeeeeeej!Om det finns nån kvar som följer mej så ser ni att jag inte varit så aktiv på ett tag.Tröttnade lite på att kämpa i motvind,för det har känt som ett steg framåt ger två steg bakåt.Minst

Jag har fått dra ner betydligt på träningen,förut simmade jag 5 dar/v och gick ungefär lika många promenader.Nu får jag simma 3ggr/v och promenera 2ggr/v.Max.Så det är lite skillnad,men det är nog bra för kroppen återhämtade sej aldrig,jag blev aldrig sugen på att göra det jag skulle.Jag gjorde det för att få det gjort,inte för att kroppen mådde bra av det.Man glömmer lätt att jag inte ens kunde gå för ett halvår sen,så jag har väl gått ut lite för hårt.

Jag har ju glömt rapportera om hur det funkar med viktnedgång och 5:2 och det där.Faktum är att det går bra!Sen i aug har jag gått ner ca 12 kg.I mitt huvud är det inte så himla mycket,när jag körde Viktväktarna för några år sen gick jag ner 1kg/v,men så gick ju upp allt (och lite till) igen.Det är väldigt skönt att inte hålla på att räkna pp eller kcal och det får ta den tid det tar den här gången.Förra gången jag gick ner gick jag ner 20 kg på 5 mån.Inte så himla smart i efterhand för jag körde strikt som fan under dom 5 mån,och sen när jag var i mål tyckte jag att jag kunde "unna mej"allt jag hade "missat"under dom månaderna.

Big news:DET FUNKAR INTE SÅ!!!

Nu är det mer balanserat och jag har inte låtit bli så himla mycket alls faktiskt.(Alkohol har jag dragit ner betydligt på,vilket är kanon för dels är det ganska onyttigt,dels äter jag massa onödigt när jag festar,och dels blir jag så j-a bakis så det är inte försvarbart att dricka hehe). 

Här hemma har vi nedräkning,om några v är det dags för semester,sol,bad,härliga båtutflykter osv.Ska bli gött!

Väntar med spänning svar från skolan jag sökte till våren,håll tummarna för mej att jag kommer in för det kommer verkligen inte funka att gå tillbaka till jobbet!

Long time,no see-i know!

Jag lever än,har bara ingen större lust att blogga om vad som händer just nu...Eller-har väl snarare inte så mycket att skriva om :)

Har träffat studievägledare,och blev väl ärligt talat inte mycket klokare av det.Har hittat några utbildningar som jag funderar på,och jag vet att det här kanske inte är så snyggt att säga-men att plugga i 2 år för att gå ner över 10.000 i lön?!?!Ok om utbildningen var betald men det är den ju inte...Jag VET hur grinig jag låter nu,och en del tycker säkert att det bara är att stanna där jag är,men det funkar ju inte.Skulle jag bara byta jobb och slippa 2 års studielån skulle jag ta den chansen.Jag blir ärligt talat inte klok på detta...

Rehaben går BRA.Jag kan simma,jag kan gå,jag kan stå.Återfall med idiotsmärtan några gånger i veckan,men det är åtminstone inte KONSTANT.Jag börjar sätta upp drömmar och mål som för bara några v sen var otänkbara(att köra ett spinningpass innan det här året är slut,att kunna gå en mil,att kunna börja styrketräna).

Nu är det dags att varva ner för att sova tidigt som fasen idag,roadtrip med syster imorrn! :D

Yes yes,en del plockande har det blivit :)

Älskar att gå i skogen!Har inte hittat lika mycket de senaste gångerna som tidigare så det kanske börjar bli dags att ge sej för i år...

Annars rullar det på,har varit sämre några dagar så igår fick jag skippa simningen för jag inte skulle kunna ta mej i och ur bassängen men idag körde jag igen och det känns bra.Ikväll ska jag på teater med en kompis,ska bli jättekul!

Var evigheter sen jag var på teater,det blir liksom aldrig av.

Imorrn ska jag vila upp mej för att förhoppningsvis kunna följa med på loppis på lördag.

Nu dags att ringa en studievägledare och se vad jag ska sysselsätta mej med framöver.

Hoppas ni alla har en bra dag,det ska jag ha!