För er som läst gårdagens inlägg blev det alt 2-alltså öppna och skölja ur.

Efter det beskedet tyckte jag inte det var nåt annat att göra än att bryta ihop för det här var inte vad jag tänkt mej, inte vad jag vill.

Det är jobbigt att vara i en situation där man inte själv kan påverka.Framförallt är det frustrerande eftersom det gick så bra.Jag kunde röra mej och klara mej ganska bra-mycket bättre än jag trodde även om tex att åka bil var ett litet helvete.

Nu får jag på ett sätt börja om igen. Ny op-ny läkning av såret osv.

Jag är rädd för första tiden efter op eftersom jag mådde så dåligt då.Tröttheten kan jag ta, men det där att nästan svimma bara för att man ska på toa har jag inte saknat.

Om det fanns en garanti nu på att det blir bra efter det här skulle det kännas lättare,

men det gör det ju inte.

Här på avd har flera sköterskor försökt ta blod men det är visst svårt-även för dom som kommer in och säger att dom är bra på det...

Om jag tyckte det var jobbigt förut så är det ingenting mot vad jag tycker nu!

Jag fick frukost idag ;) skämt åsido-det är nog bra att få i sej lite näring.

Läkaren som gjorde förra op var här igår och pratade lite.Det är inte han som ska göra op idag vilket är synd för jag tycker han är så bra.Efter samtalet med honom gissar jag på att infektionen började när såret las om på Vårdcentralen-det baseras bara på antal dagar från att vi var där tills infektionen märktes. 

På ett sätt var det skönt att veta att infektionen inte blev under op iallafall-men det kanske inte spelar nån roll när, var och hur? Alla har nog gjort vad dom kan för att undvika det här.

Jag undrar hur det blir efter den här op-börja om från början helt? Det är ett ju ett lättare ingrepp eftersom det inte ska borras/hackas eller skruvas.Det borde göra att jag slipper problem med benet iallafall :)

Det här inlägget är nog en del upprepning men jag är så nervös nu så jag har inte så bra fokus.

Nu ska jag försöka vila lite till innan jag ska ta en sån där härlig dusch.