Sådärja,dagens provtagning på Vc klar-jag har en ny idol!Hon som tar proverna för andra ggn i rad lyckas ta utan att jag knappt märker det,så idag berömde jag henne som fan och sa att jag ville ha med henne till Us när jag var där så hon kunde lära dom där hur man tar på mej :)

Efter det ett besök på Apoteket-där dom numera känner igen mej ganska väl.Jaaaa,jag bor i en liten håla,men förutom det äter jag tydligen en väldigt ovanlig antibiotika eftersom den fick beställas hit,och när hon gjorde det sa hon att hon bara haft en kund tidigare som ätit den sorten.Jag låter bli att fråga varför hon kommer ihåg den,och hoppas att det inte beror på biverkningarna eller nåt annat mindre kul.

Tyvärr har jag en del biverkningar numer så idag fick jag ringa Infektionsavdelningen-jag har slutat läsa om biverkningarna då jag verkar få varenda biverkning som finns om jag vet om dom...

Så,min taktik nu är att berätta vad jag upplever så får vårdpersonalen säga om det kan bero på medicinen-vilket det nästan alltid gör.Så nu misstänker dom en svampinfektion-jippi.

Jag har mer än 2 mån kvar med den här antibiotikan och tänkte att man byter ut den om man får sådana biverkningar-men icke.Dom väljer (antagligen)att ge mej ännu en medicin-för att motverka svampen.

Tyckte först det lät väldigt skumt,men hon förklarade att den antibiotikan jag har är väldigt specifik mot dom bakterier dom har hittat i min kropp så den byter man inte gärna ut.

Antibiotikan kan påverka blodbilden(?)men det har den inte gjort i mitt fall(inte sen förra v iaf),och det är bra så hon trodde att jag kommer fortsätta med den här resten av kuren.

Jag skulle kunna skriva hur länge som helst om misstänkta biverkningar och vad dom gör med mej-men det vanligaste är trötthet,yr i huvet,svårt att koncentrera mej,svårt att sova,hungrig som fan,törstig/torr i munnen,feberkänsla/temperaturförändringar,uttorkade slemhinnor.Sen sätter det sej en hel del på humöret-det känns som att jag går omkring konstant lite omtöcknad,och väldigt gråtmild.Det behövs inte mycket alls för att jag ska tjuta nu för tiden....

Nog om det,nu ska jag försöka koncentrera mej på boken jag började på igår,så himla bra!

"Niceville"heter den,av Kathryn Stockett.Fick den av en kompis när jag låg inne men hade inte ro att läsa då,men nu så :)

Jahopp,dags att uppdatera lite kanske?! :)

Läkaren som gjorde första op ringde upp för 1,5tim sen(härlig fredagkväll för honom!).Jag vet inte om han kunde hjälpa mej nåt med Fk för han skulle ha semester efter helgen men fick lite andra svar som var sköna att höra.Han ville att jag skulle komma på något möte med representant från både Ryggmottagningen och Infektionsavdelningen men det blir inte förrän augusti(dom hade ingen tid i juli).

Då ska dom besluta om ev ny röntgen för att se och bestämma om skruvarna ska tas ut.Jag har förresten fått tid för återbesök hos sjukgymnasten på Us-det blir i slutet av juli.Innan dess skulle jag ju bara promenera så jag gissar att sjukskrivningen blir förlängd igen(går ut i mitten av augusti)och då har jag ju knappt ens gjort nån rehab?!

Energin är fortfarande ganska frånvarande,börjar vänja mej och kapitulera.

Orkar inte ens låtsas som att jag är ok,för det är ganska långt ifrån ok nu.Jag hatar det här men de flesta sms jag skriver nu avslutas med "hör av mej samma dag så får vi se om jag orkar".

Det är ett framsteg för mej att inse(acceptera?)mina begränsningar,men det är oxå tråkigt och frustrerande-som att jag ger upp om jag accepterar läget...Vilket inte är fallet,jag måste bara slicka såret och få tillbaka lite krafter att orka fortsätta kämpa.

Jag vill mer och mer dra mej undan,det skrämmer mej.Försöker ändå träffa familj och vänner,men det går åt mer energi än jag förstår för ofta slutar det med att jag är så trött så jag inte tål några ljud.

Eller att det känns som jag är sjuk i influensa-värk i kroppen,yr i huvet och varm.

Igår var första gången jag inte tog den sista medicinen jag ska trappa ner på(targiniq)-ont i huvet som fan idag men kan bero på den där dåliga sömnen oxå(förutom Alvedon och antibiotikan).Vi bor i stan ett par dagar nu och jag glömde ta med glidlakan hit=ännu jobbigare att vända sej,det gör ont!Jag har mer ont i såret nu(huden)och det är varmare igen så får väl se vad dom säger på Vc på måndag :( Känns oxå stelare/hårdare och annorlunda när jag går-som att svullnaden är på väg uppåt igen.

Inte det mest positiva inlägget jag skrivit-men så här är det här och nu.

...än senast kan man säga!

Varken igår eller idag har börjat med storgråt och ohejdbara tårar som dyker upp utan anledning.Tanken slog mej igår att deppandet kunde ha ett visst samband med att jag slutade med en av medicinerna i torsdags.Det verkar inte rimligt att gråta så mycket i 3dagar som jag gjorde,så det är ju skönt att vara av med den medicinen.Vad som är mindre skönt är nervsmärtan som den dämpade-det hugger till då och då.Framförallt när jag vänder mej om i sängen,eller när jag ska resa mej upp ur den.Ibland oxå utan anledning men det är långt ifrån den smärta jag hade innan op.

På tal om smärta är det betydligt mindre smärta nu,inte så att jag är helt smärtfri men det går åt rätt håll.

Idag blir det dubbelbesök på Vc-både provtagning OCH omläggning av såret,jihaaaa! ;)

Har efter mycket velande sålt mitt pass till festivalen den här v.Det är fan så surt men jag kan ju varken sitta,stå eller gå några längre stunder.Att då ge sej på att trängas med över 50.000 personer verkar lite onödigt...Det tog tid att ta det beslutet för jädrar i min lilla låda vad envis man kan vara,det SKA gå-eller är det att man hoppas att det vänder så fort??

Det känns som att vem som helst,utom jag,inser/insett för längesen att det inte skulle gå... 

Japp,så är det.

Blev många och långa sega timmar på sjukhuset igår.Som tur var fick jag en säng att ligga i iallafall-bilresan sliter ganska hårt på ryggen.

Ny provtagning,några timmars väntan på resultatet och sen ett litet snack med doktorn på Infektionsavdelningen.Efter det skulle den dära nålen tas ut som jag fått antibiotikan i-fy faaaaan!

När hon tog dom stygnen smärtade det så jag låg spänd som en båge!

Bild på nålen kommer längre ner,för er som är känsliga ska ni nog undvika att kolla dagens bilder.

Sen följde en viss förvirring om vem som skulle lägga om förbandet,kanske oxå hur,och även med vad.Tid tog det iallafall.

Sen var det ju faktiskt bara utskrivningen kvar.Till den hade jag oxå bett om att få med operationsberättelse/sjukhusberättelse men den skulle skickas hem istället-trots att jag bad om det redan förra veckan,och hade påmint om det några timmar innan jag kom in.

Några tveksamheter uppstod iom att läkaren inte hade fyllt i allt han skulle,och dessutom gått hem så då blev det ännu nån timmes väntan innan dom gav upp och sa att han skulle ringa mej idag och räta ut en del frågetecken.

Han måste varit förvirrad för han skrev ut antibiotika för 5 dgr fast jag ska ta det i 3v-därför har jag försökt få tag i honom idag eftersom midsommarhelgen kanske inte är nån höjdare att få nån hjälp på-men utan resultat.Mina tabletter räcker alltså till fredag,och eftersom jag bor i en liten håla skulle det inte heller förvåna mej om vi måste åka in till stan för att hämta ut tabletterna.Gaaaaaaaaaah

Jag var helt slut efter ett antal timmar på sjukhuset,och istället för att vara glad över att jag blev utskriven var jag bara irriterad och frustrerad över hur den där avdelningen ännu en gång inte gör vad dom ska/som dom säger/som man förväntar sej.Har skrivit ner mer än en a4 med förbättringsförslag till dom nu ;)

Idag har jag landat lite mer i att jag är HEMMA.På riktigt.Vilket jag iofs trodde förra gången också,men nu har jag bestämt mej för att jag inte tänker ha mer otur så jag är hemma.På riktigt.

Smärtan i ryggen har lugnat sej,men jag vilar oxå otroligt mycket.Har tänkt att jag borde skriva ner dag för dag vilka tabletter jag tar och hur det känns med smärtan,men det verkar svårt att komma ihåg ;) Om inte annat så trappar jag ju ner nu och det vore bra att hålla koll på om det blir sämre/värre utan det ena eller andra.

Nu ska jag inte sitta här längre utan återgå till vilandet.

Skickar med två bilder på nålen och en på hur det såg ut med slangarna i ryggen.Kan säga att jag inte saknar något av det! :D

Hade inte en aning om att den var så lååååååång!  

Längre än mitt armband...Tänk att den där suttit inne i min kropp :P (Jaja,i jämförelse med skruvar och stag är den ju liten och tunn,men ändå!)

Rening pågår....Vad jag inte förstår är att jag har ett 5:e sår oxå-samma stl som dom efter slangarna-men det är ju bara 4 slangar?

Efter mycket om och men och en himla massa väntan är operation nummer 2 gjord.

Den här gången gick dom in och sköljde igenom och tog 10 prover på bakterier.

Har inte hört något alls om hur op har gått men läkaren som opererade har jouren idag så han skulle komma hit.

När jag låg på uppvaket hade jag fruktansvärt ont i huden, dom har satt i 2 slangar som ska skölja i ryggen i 3 dygn nu och det kändes som dom  satt dit dom utan bedövning.

Jag låg och räknade sekunder tills jag kunde be om nytt smärtstillande eftersom det måste hinna verka.Tror jag fick ta 5 doser innan det började ge sej.

Det tog 2 timmar innan dom släppte iväg mej och då var jag arg?!

Min stackars sambo som hade kommit hit fick ta en hel del av frustrationen-jag var tex arg på alla j-a slangar som trassla ihop sej så man inte kan röra sej.Egentligen är det väl ilska/besvikelse/frustration över hela situationen.

Nu i efterhand kan man ju skratta åt eländet men då var det verkligen inte kul.

Har varit helt underbar personal som jobbat här inatt-önskar fler vore som dom! Det är så himla härligt när man kan tugga och skämta.

Fick ringa in dom nyss då det har läckt så det var både blod och vätska i sängen.

Sköterskan passade på att sticka mej då-och hon kunde! Äntligen!

Efter 3 dagars försök av andra gick det...

Benen börjar värka av allt stillaliggande nu och det är jobbigt för det är inte lite ont.Det som är bra är att jag kan ställa mej och stå upp en stund-så var det inte första dygnet efter första op.

Idag håller jag tummarna för sambo och halva familjen som ska cykla Halvvättern-önskar jag hade kunnat vara på plats och heja men får heja härifrån....

Jamen godmorgon! 

Igår var en låååååång dag.På morgonen sa personalen här att jag skulle opereras vid 9-10.

Jag hade  inte sovit så många timmar å var inte jättepigg när dom väckte mej vid 05 för kontroller.

Efter det var det ganska lugnt men jag kunde inte somna om.Vid 07 fick jag duscha och la mej igen sen.Då kunde jag minsann sova men då var det ett himla spring till mitt rum istället.Det var frågor, byte av armband och nåt mer, men sen kom dom oxå in genom första dörren (det är 2 eftersom jag ligger på infektionsavdelningen-man går in i första, tvättar och spritar händerna och sen genom andra.Det har oxå med luften att göra...) och sådär höll det på-första dörren öppnades var 10-15:e minut-inte så lätt att sova då.

Iallafall-springet hit upphörde vid 11 sen hörde jag ingenting förrän 13:30 när jag ringde hit personal och frågade om jag skulle ta min medicin som vanligt.Då trodde dom op skulle bli vid 17.

Vid 17 kom dom och sa att jag skulla göra ny dusch för det får inte gå mer än 6 timmar efter senaste duschen till op.Då trodde dom jag skulle opereras vid 19 eller kanske senare men det skulle bli av iallafall.Vid 18:30 kom dom in och sa att det inte blir någon operation den dan...

Idag kör vi samma visa igen-dom sa att jag har första operationstiden idag men den är om en kvart och jag har inte hört nåt än.Jag är lite lessen över den här helgen-missa en fest igår som jag verkligen hade velat vara på, idag är det möhippa och imorrn Halvvättern.

Men jag har det ganska ok ändå-jag tror det var lite bra att op inte blev av igår för idag känner jag mej lugnare och har hunnit acceptera det mer.

Igår smet jag iväg på permis förresten :)

Sambon kom hit med mat för det hade dom ingen på avdelningen (???).

Maten är jäkligt god när man varken ätit eller druckit på en dag! Sen stack vi iväg å hälsa på hos syrran.Där serverades ostbricka, melon, salami och must eller vad det heter (alkoholfri cider typ).

Grymt gott, och framförallt trevligt att komma iväg härifrån och skratta lite :D

Avslutar med en bild på min supersnygga duschstol ;)

Det jag inte fattar på det här stället är vart man ska ha schampo/duschcreme? Det finns ingen hylla, ingen hållare-ingenstans man kan ha det och som nyopererad kommer jag ju inte kunna ha det på golvet?

För er som läst gårdagens inlägg blev det alt 2-alltså öppna och skölja ur.

Efter det beskedet tyckte jag inte det var nåt annat att göra än att bryta ihop för det här var inte vad jag tänkt mej, inte vad jag vill.

Det är jobbigt att vara i en situation där man inte själv kan påverka.Framförallt är det frustrerande eftersom det gick så bra.Jag kunde röra mej och klara mej ganska bra-mycket bättre än jag trodde även om tex att åka bil var ett litet helvete.

Nu får jag på ett sätt börja om igen. Ny op-ny läkning av såret osv.

Jag är rädd för första tiden efter op eftersom jag mådde så dåligt då.Tröttheten kan jag ta, men det där att nästan svimma bara för att man ska på toa har jag inte saknat.

Om det fanns en garanti nu på att det blir bra efter det här skulle det kännas lättare,

men det gör det ju inte.

Här på avd har flera sköterskor försökt ta blod men det är visst svårt-även för dom som kommer in och säger att dom är bra på det...

Om jag tyckte det var jobbigt förut så är det ingenting mot vad jag tycker nu!

Jag fick frukost idag ;) skämt åsido-det är nog bra att få i sej lite näring.

Läkaren som gjorde förra op var här igår och pratade lite.Det är inte han som ska göra op idag vilket är synd för jag tycker han är så bra.Efter samtalet med honom gissar jag på att infektionen började när såret las om på Vårdcentralen-det baseras bara på antal dagar från att vi var där tills infektionen märktes. 

På ett sätt var det skönt att veta att infektionen inte blev under op iallafall-men det kanske inte spelar nån roll när, var och hur? Alla har nog gjort vad dom kan för att undvika det här.

Jag undrar hur det blir efter den här op-börja om från början helt? Det är ett ju ett lättare ingrepp eftersom det inte ska borras/hackas eller skruvas.Det borde göra att jag slipper problem med benet iallafall :)

Det här inlägget är nog en del upprepning men jag är så nervös nu så jag har inte så bra fokus.

Nu ska jag försöka vila lite till innan jag ska ta en sån där härlig dusch.

Jodå, blev inlagd igen-den här gången på infektionsavdelningen. 

Fick träffa en annan läkare än han som opererade mej igår.Han är bekymrad över svullnaden på ryggen, så han har beställt ny MR så tar dom beslut efter det.Som jag förstått det finns det 3 alternativ:

1.Att det inte är så allvarligt, då räcker det med antibiotika. 

2.Att dom öppnar såret igen, tar odling på bakterierna för att ta reda på vad det beror på och sen sköljer bort dom.Det här är det mest troliga för dom misstänker också att det kan läcka ryggmärgsvätska och dom vill se vartifrån och varför, och det ser man inte på röntgen.

Det här är ju inte kul men om man tar alt 1 är det inte säkert att antibiotikan tar där den ska och då blir jag bättre ett tag och sen sämre.Bakterierna kan då sätta sej på skruvarna vilket leder till alt 3.

3.Ta ut skruvarna.Det skulle tydligen vara ok att plocka ut dom eftersom staget är inbakat i flisorna från höften som dom tog så behövs inte skruvarna.

Man blir ju lite fascinerad över hur det funkar ;)

Det här var ju inte vad jag tänkt mej, inte alls och det blev några krokodiltårar när dom sa att jag skulle läggas in igår och opereras idag.Samtidigt är det väldigt skönt att dom tar det på allvar.

Blev satt på fasta inatt fast jag inte ens röntgats än, läkaren sa även att det kan ta flera dagar innan op blir av.Det är inte akut men dom ville ha mej här för koll på feber osv.

Nu ska jag ta tag i dagen...Å göra vadå förresten?! ;)