Fantastiskt!

Helt jäkla underbart var det där bröllopet,sådär så man blir varm och lycklig i hjärtat för deras skull,och för att man får vara med på denna fantastiska dag.

Har aldrig hört så många roliga tal :) 

Det är två helt fantastiska människor som gifte sej-den kemin,ömheten och respekten dom har för varann är inget man ser hos alla par.Jag är så himla glad att just dom två har hittat varann!

För min del gick det över förväntan.Var där några timmar innan för att vila efter bilresan,efter vigseln blev det vila igen så vi missade mingel + skål när brudparet anlände-men sen orkade jag fler timmar än jag vågat drömma om.

Jag fick iofs ta några bensträckare och stå upp under en del tal,men det gick skapligt.

När det väl tog stopp gjorde det det ordentligt,smärtan stegrade i ett rasande tempo och tabletterna hjälpte inte.Tårarna gick inte att hålla tillbaka för jag hade så ont,men i efterhand tänker jag att tårarna var lika mycket över smärtan som över insikten att det är såhär mitt liv ser ut-JAG kan inte bestämma vad JAG vill eller kan göra-det är min kropp som bestämmer det nu.

En ny smärta dök upp,eller nygammal-höften bråka igen och jag blev rädd att tappa känseln i benet igen,men det verkar ha klarat sej.

Dagen efter mådde jag illa och hade ont i ryggen + höften,men var bättre än jag hade räknat med.

Igår var det sämre,så fruktansvärt kraftlös.Som att kroppen först då förstod vad den gått igenom.

Oavsett alla konstaterande ovan är jag överlycklig över att jag kunde vara med så mycket som jag kunde-jag var inställd på att ge upp tidigare.Smällarna efteråt kan jag ta men jag hade inte för något i världen velat missa den dagen! <3