Faaaaaaaaaaaaaan.

Innan op hade jag dagar som var bättre och dagar som var sämre,rent smärtmässigt.Dagar som igår var bland dom värre,men ofta lugnade sej smärtan under natten,krampen i ryggen släppte och det gjorde inte lika ont när man sovit.Så är inte fallet den här gången och jag är livrädd.Det sticker i småsåren efter slangarna,det är fortfarande väldigt varmt runt såret och höfterna gör ont.Så som dom gjorde innan op för att ryggen inte pallade och höfterna fick jobba som idioter för att kompensera ryggens svaghet/skada.Det känns i låren och skinkorna oxå att något är annorlunda.Blääääääääääää

Idag ska jag försöka vara snäll mot mej själv.Kroppen ska vila.Huvet ska vila,och jag ska försöka låta bli att skuldbelägga mej själv för mycket för det här.Jag måste ju testa gränserna ibland för att se vart jag står och hur jag mår.När  man har levt med smärta så länge är det lätt att man slutar försöka,för att man vet (eller tror)att man får ont.Jag funderade en del på det inför op och tänkte extra på att efter op måste jag testa saker som inte brukar funka,för op skulle ju hjälpa mej att få det att funka...