Sedan det senaste inlägget har jag haft ont.Ont.Ont.ONT

Så ont att jag funderat på om det var dags att röntga igen och se om nån skruv lossnat eftersom jag kände en knöl där det gjorde mest ont.

Så ont att jag tagit dom starka tabletterna varje dag i en veckas tid,vilket jag inte gjort på ett tag.

Så ont att jag flera gånger per dag funderat på om jag skulle skippa arbetsträningen och gå hem och lägga mej istället.

Jag försöker i större utsträckning inte låta bli saker jag planerat,numera är det väldigt sällan det blir väldigt mycket sämre väldigt snabbt.Det kommer smygande,eller i efterhand.

Vilket kanske är ett bra tecken?(Kanske att det är mer muskeltrötthet/överansträngning snarare än rörelsesmärta?)Förut blev det ju så illa att jag kunde bli liggande i flera dagar pga en kort promenad.

Om man ska återkoppla till tidigare inlägg så tog jag mej i kragen och bad om en ordentlig genomgång på vad jag skulle göra,vilket vi gjorde.Så nu har jag gjort det jag ska med dom arbetsuppgifterna,vilket känns bra för jag blev så nervös på det.Det visade sej såklart vara enklare än jag trodde när jag fick gå igenom det ordentligt...

Jag har också börjat skissa på hur jag,eller vi,ska jobba då jag framöver kommer ha ansvaret för hantering av felamnälningar.Trodde inte jag skulle tycka det var så kul,men det känns som att det börjar vakna ett litet engagemang i mej ändå :) 

Idag kom en i gruppen och frågade hur det såg ut med arbetsträningen för mej,hur länge jag skulle vara kvar där osv.

Så jag förklarade läget (att jag kan arbetsträna till nov,och om jag är uppe i 100% då ska jag börja söka jobb).Det visade sej att han behövde lite avlastning med sina uppgifter så det ska vi ta efter semestern.Känns kul att det finns något för mej att jobba med eftersom jag nu är klar med dom tre uppdragen jag haft.

Dom i gruppen har sån spetskompetens så dom har sällan hjälp av någon annan,så det ska bli spännande att lära sej lite vad dom håller på med :)

Imorgon ska jag ta tjuren vid hornen.Jag ska ge mej ut på samma runda med cykeln som den när jag tappade känseln i benen för första gången.

Jag trodde inte att jag skulle vara så nervös för det som jag är.Teoretiskt ska jag klara det,det är bara 1 mil längre än jag redan cyklat i år-och då har jag inte varit helt slutkörd eller haft idiotont.

Ändå är jag jättenervös för det.Som om jag skulle bli SÅ dålig av en cykeltur som jag var då?!

Då hade jag ju diskbråcket som spökade(men det visste jag nog inte då).Minns smärtan och illamåendet som kom av smärtan.Blä

Jag har blivit tillsagd att försöka se positivt på det-som en grej jag ska göra som ska bli kul.

Och det är det ju,eller det var det när vi bestämde att vi skulle göra det.

Nu är jag så rädd för att få tillbaka smärtan som var då.Återigen,det här är inte logiskt.

Rädslan är inte logisk,kanske skriver jag om den för att själv förstå....

 

SaraEmma

28 juni 2015 19:51

Usch va trist att du har haft så ont ett tag, hoppas det är bättre nu? Jag har också haft en sämre period, så deppigt. Känns som det kommer vara så här för evigt... :( Jag försöker också göra mer även om jag har ondare, ställer inte in mina planer så ofta längre. Är så sjukt trött på att ryggen ska styra!
Hur gick cyklingen? Jag testade en elcykel härom dan, jösses va bra! Tänk om jag hade 10000:- i madrassen... Då skulle jag kunna cykla :-)
Kram!

http://ryggresan.bloggplatsen.se

L

30 juni 2015 21:32

Njae,det håller i sej än men jag börjar vänja mej...Usch,stackare!När får du svar på röntgen och det?Ja,det är sjukt irriterande att anpassa sej efter den hela tiden!
Det gick ok,jag är lite besviken för jag hade hoppats att benen skulle funka bättre-men va fasen,jag tog mej runt och nu har jag gjort det :) På´t igen bara så kanske det går bättre nästa gång?! :) Hm,det finns inget bidrag eller så du kan få från jobbet?Jag fick tips av facket om bidrag man kunde söka för rehab-kolla om det finns liknande?Eller kan det hjälpa att ha som jag-barens(stavning?)och sånt så man kan ändra grepp(=vinkel på ryggen)?Kram!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hörni, det verkar som att det är dags. Dags att få ett slags avslut.   Det har gått 2,5 år sedan senaste operationen av ryggen.Och visst, det har blivit mycket bättre än det var då, och bättre än det var innan steloperationen. Men det verkar ...

Som ni märker hänger jag inte här så ofta...   Om man ska gå direkt på en ryggrapport så är den skaplig, i torsdags var första (och hittills enda) smärtfria dagen på nästan 3 månader. Jag tror inte att jag har så mycket mindre ont nu, men jag h...

Hej! Vad fort sommar och semester gick, men relativt snart har vi semester igen så jag ska inte klaga :)   Har lite saker jag vill ta upp i dagens inlägg,så nu kör vi.   -Semestern var utmärkt, hann och orkade med ungefär vad jag hade hoppa...

  Dags för en liten rapportering om hur det går för mej nu :) Jag kom in på utbildningen jag sökte till hösten!Såå himla nöjd. Nu vet jag att jag kommer in på utbildningar jag är intresserad av-jag skrev högskoleprovet i höstas för att öka chan...

Nu har det gått 2 veckor sedan jag cyklade. Det har varit två veckor med smärta varje dag.Inte sån där smärta som gör att man måste ligga ner, mer molande i bakgrunden för att hugga till ibland. Men den har funnits där hela tiden.   Min sjukskr...