Hej igen,

det går bra nu. Eller bättre iallafall.

Smärtorna som bråkat i min rygg under ca 3 veckors tid har lugnat sej och äntligen backat.

Det är en hårfin balansgång på vad som funkar och inte, och jag märker att det är svårt för utomstående att förstå att ena dagen kan jag göra så, andra inte.(Inte så konstigt att de inte förstår kanske).

Jag försöker träna, målet är 3-4 pass i veckan, men det är väldigt sällan jag når det målet, jag får ofta ont och får ställa in ett pass eller två.

Jag försöker hitta den berömda balansen där med-är det bättre att vila eller behöver jag bara en knuff över någon slags tröskel för att klara fler pass?

Jag litar mer och mer på min egen magkänsla, det kanske inte är realistiska mål läkaren satt upp för mej?Jag är lycklig över att träna det jag kan iallafall, innan op fanns ingen möjlighet alls till spinning, styrketräning eller till och med box och skidor som jag nu provat på.

Då funkade bara simning och promenader, ibland inte ens det.

Igår var vi på bio.Såg "How to be single", det blev rätt många skratt xD

Men också en tanke om lycka och tacksamhet, jag kunde se en hel bio utan att det började krypa,eller tappa känseln, i någon av benen. Jag fick inte mer ont i ryggen än jag hade innan vi satte oss där. 

Nu ska jag laga mat, japp kl 7.30 en söndagmorgon har man väl inget bättre för sej? ;)

Vi ska på kalas under dagen och sen träna, så för att få till någon mat mellan 12-19 behövs det en låda...Känns lite konstigt att komma till kalas med matlåda,men vi har en del restid osv så det är inte mycket att välja på :)

Hoppas ni haft en trevlig helg!