Hatar den här dan.Hatar att inte veta hur nånting blir.Hatar att ingenting längre känns som förut.

Hatar förväntningarna som utbytts mot ångest eller oro för framtiden.Hatar att jag inte orkar se positivt på nånting.Hatar att ingenting längre är fast mark,allt är okänt och oskrivet.

Vilken annan dag som helst är det ok,men idag orkar jag inte.

Må nästa år bli hundra gånger bättre än det här skitåret.

Älskar min sambo,min familj och mina vänner som finns vid min sida genom det här.Det positiva kommer vinna över det negativa,i längden gör det alltid det-för hur skulle man annars se nån anledning till allt?