Dags för en liten rapportering om hur det går för mej nu :)

Jag kom in på utbildningen jag sökte till hösten!Såå himla nöjd.

Nu vet jag att jag kommer in på utbildningar jag är intresserad av-jag skrev högskoleprovet i höstas för att öka chanserna att komma in.

Det finns egentligen inga planer på att plugga just nu, jag trivs skapligt där jag är-och framförallt vill jag "bli klar" med hur mycket jag kan jobba innan jag hoppar på någon utbildning.

Jag kommer inte heller på vad jag skulle plugga, det är så himla svårt!

Jag är intresserad av flera utbildningar, men när jag tänker "vill/kan jag plugga 3 år för den där utbildningen?" blir svaret alltid nej...Jag är inte där än.

För ett tag sen ringde det från landstinget. Jag jobbade och kunde inte svara på flera dagar när de ringde, och när jag ringde upp kom jag bara till någon växel som inte visste vem som sökt mej.

Det är fortfarande märkligt hur hela jag reagerar med oro och drar igång högsta växel på vad som kan vara fel nu?!

Den som ringde var från vårdcentralen där jag förra sommaren hade sökt hjälp i form av någon att prata med för att jag mådde dåligt över situationen och ovissheten.

Hon bad om ursäkt för att de hade glömt bort mej och undrade om jag ville komma nu och prata?Jag tackade nej till det för jag vet inte hur det ska hjälpa mej just nu.

Men jag har fortfarande den där paniken som bara sköljer över mej ibland.

Så fort jag ser något som gör ont får jag gåshud över hela kroppen och ryser.

Det spelar ingen roll om det är någon som vurpar med cykeln framför mej eller om jag ser något tv-program där någon ramlar- jag spänner kroppen som fjäder direkt oavsett!

Jag upplever att jag oroar mej mycket mer nu.Klart att jag kunde vara nervös för saker förut med, men nu på semestern tex ska vi köra sista loppet cykling som är målet för det här året.

Jag är skitnervös.För jag vet inte hur terrängen/banan kommer vara.

Jag kan ångra att jag har anmält mej (och betalat en jäkla massa pengar) för det här-för då visste jag inte vad det innebar.

Det värsta som kan hända?Jaaaa...Vurpa?Det har jag redan gjort 3 gånger i år och det gick bra, så det borde gå bra nu med i så fall...Men nu är det ju mtb istället för landsväg och då kan det vara krångligare med stenar/rötter/gropar osv.Dessutom är vi 16.000 som ska köra det där loppet och jag har ingen aning om vilken fart jag håller i jämförelse med andra så jag vet inte om jag kommer behöva köra om, eller om jag är den som kommer bli omkörd hela tiden...

Kommer vi ens hinna fram innan de drar repen och man får bryta?Ingen aning, träningen har inte gått som planerat under sommaren så jag vet inte alls vart jag står.

Snart är det semester hörni!Så himla gött!